Lagens möjligheter

Rättsfall för Er och företaget - de viktigaste frågorna inom Arvsrätt, Avtalsrätt, Fordringsrätt, Köprätt, Panträtt, Rådgivaransvar, Sakrätt och Samborätt

RättsområdenDatumJuridiska nyckelord

Civilprocesser

Utvalda rättsfall inom Arvsrätt, Avtalsrätt, Fordringsrätt, Köprätt, Rådgivaransvar, Sakrätt och Samborätt.

Ingårr i följande rättsområden:

Sammanfattning:

Fråga om nödvändig processgemenskap på svarandesidan i ett mål om klander av testamente med förordnande om efterarv. Officiell NJA-ingress.

Sammanfattat av ChatGPT

Bakgrund - I detta mål, Ö 4487-23, handlar det om en tvist rörande klander av ett testamente mellan bröderna SM och RM. Testamentet, upprättat 2013, stadgade att den överlevande brodern skulle erhålla den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Vid den efterlevande broderns bortgång skulle kvarlåtenskapen tillfalla SLo och ELo. Efter SM död 2017 klandrade hans systrar EL och IK testamentet med påståenden om att testator utsatts för tvång eller annan otillbörlig påverkan av SLo och/eller ELo. EL och IK yrkade i tingsrätten att testamentet skulle förklaras ogiltigt. RM bestred yrkandet och begärde att käromålet skulle avvisas med hänvisning till att nödvändig processgemenskap förelåg mellan honom och makarna Lo. Tingsrätten och hovrätten biföll RMs yrkande om avvisning. Efter RM:s död blev hans dödsbo svarande, och efter IKdöd fortsatte hennes dödsbo tillsammans med EL som kärande.2. Domstolens ställningstaganden och juridiska resonemang

Domstolens ställningstaganden

Högsta domstolen (HD) ändrade hovrättens beslut och undanröjde tingsrättens avvisningsbeslut. HD ansåg att det inte förelåg nödvändig processgemenskap mellan RMs dödsbo och makarna Lo och återförvisade målet till tingsrätten för fortsatt behandling.

Nödvändig processgemenskap - HD förklarade att nödvändig processgemenskap innebär att flera personer måste uppträda tillsammans i en rättegång för att talan ska tas upp till prövning. Detta föreligger när rättsförhållandet måste gälla enhetligt för alla som har del däri, såsom vid samäganderätt. Enligt HD:s bedömning förelåg ingen nödvändig processgemenskap mellan RMs dödsbo och makarna Lo, då deras rättsförhållande inte var odelbart på det sättet. Testamentets utformning och efterarvsrätt - HD framhöll att ett testamente som förordnar att en testamentstagare ska erhålla egendom med fri förfoganderätt och en annan testamentstagare ska få efterarvsrätt, inte nödvändigtvis skapar en odelbar rätt. HD noterade att en klandertalan som endast riktas mot den förstnämnda testamentstagaren kan ogiltigförklara förordnandet för denna person utan att påverka efterarvingens rätt.

Delgivning och klander av testamente: Enligt 14 kap. ärvdabalken ska en testamentstagare delge den avlidnes arvingar en bestyrkt kopia av testamentet. Klandertalan måste väckas inom sex månader efter delgivning, annars förloras rätten till talan. HD påpekade att en klandertalan endast påverkar den testamentstagare som talan riktas mot och att en sådan talan kan medföra att testamentet ogiltigförklaras i förhållande till den klandrande arvingen, men inte nödvändigtvis i förhållande till andra arvingar. Rättskraft och testamentstolkning - HD betonade att en dom om klander av testamente endast har rättskraft mellan parterna i målet. Testamentstolkning ska ske enligt testators vilja. Om testators vilja inte kan utrönas, sker fördelningen enligt lagstadgad arvsordning. En klandertalan kan resultera i att vissa delar av testamentet ogiltigförklaras, medan andra delar förblir giltiga. Odelbart rättsförhållande - HD bedömde att ett odelbart rättsförhållande inte förelåg mellan den efterlevande brodern (som fick fri förfoganderätt) och testamentariska efterarvingar. HD framhöll att även om en ogiltigförklaring av förordnandet om fri förfoganderätt kan leda till komplexa juridiska situationer, innebär det inte nödvändigtvis att ett odelbart rättsförhållande existerar.

Skiljaktig mening - Justitieråden Anders Perklev och Margareta Brattström var skiljaktiga och ansåg att hovrättens beslut skulle fastställas. De menade att ett realiserande av efterarvet förutsätter att förordnandet om fri förfoganderätt är giltigt, och att det därför föreligger ett odelbart rättsförhållande mellan testamentstagaren och efterarvingarna.

Dennis Ivarsson

Lagens möjligheter - Rättsfall 2024-06-12 - Högsta domstolen - <p>Fråga om nödvändig processgemenskap på svarandesidan i ett mål om klander av testamente med förordnande om efterarv. <strong>Officiell NJA-ingress.</strong></p><p><strong>Sammanfattat av ChatGPT</strong></p><p><strong>Bakgrund - </strong>I detta mål, Ö 4487-23, handlar det om en tvist rörande klander av ett testamente mellan bröderna SM och RM. Testamentet, upprättat 2013, stadgade att den överlevande brodern skulle erhålla den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Vid den efterlevande broderns bortgång skulle kvarlåtenskapen tillfalla SLo och ELo. Efter SM död 2017 klandrade hans systrar EL och IK testamentet med påståenden om att testator utsatts för tvång eller annan otillbörlig påverkan av SLo och/eller ELo. EL och IK yrkade i tingsrätten att testamentet skulle förklaras ogiltigt. RM bestred yrkandet och begärde att käromålet skulle avvisas med hänvisning till att nödvändig processgemenskap förelåg mellan honom och makarna Lo. Tingsrätten och hovrätten biföll RMs yrkande om avvisning. Efter RM:s död blev hans dödsbo svarande, och efter IKdöd fortsatte hennes dödsbo tillsammans med EL som kärande.2. Domstolens ställningstaganden och juridiska resonemang</p><p><strong>Domstolens ställningstaganden</strong></p><p>Högsta domstolen (HD) ändrade hovrättens beslut och undanröjde tingsrättens avvisningsbeslut. HD ansåg att det inte förelåg nödvändig processgemenskap mellan RMs dödsbo och makarna Lo och återförvisade målet till tingsrätten för fortsatt behandling.</p><p><strong>Nödvändig processgemenskap - </strong>HD förklarade att nödvändig processgemenskap innebär att flera personer måste uppträda tillsammans i en rättegång för att talan ska tas upp till prövning. Detta föreligger när rättsförhållandet måste gälla enhetligt för alla som har del däri, såsom vid samäganderätt. Enligt HD:s bedömning förelåg ingen nödvändig processgemenskap mellan RMs dödsbo och makarna Lo, då deras rättsförhållande inte var odelbart på det sättet. <strong>Testamentets utformning och efterarvsrätt - </strong>HD framhöll att ett testamente som förordnar att en testamentstagare ska erhålla egendom med fri förfoganderätt och en annan testamentstagare ska få efterarvsrätt, inte nödvändigtvis skapar en odelbar rätt. HD noterade att en klandertalan som endast riktas mot den förstnämnda testamentstagaren kan ogiltigförklara förordnandet för denna person utan att påverka efterarvingens rätt.</p><p>Delgivning och klander av testamente: Enligt 14 kap. ärvdabalken ska en testamentstagare delge den avlidnes arvingar en bestyrkt kopia av testamentet. Klandertalan måste väckas inom sex månader efter delgivning, annars förloras rätten till talan. HD påpekade att en klandertalan endast påverkar den testamentstagare som talan riktas mot och att en sådan talan kan medföra att testamentet ogiltigförklaras i förhållande till den klandrande arvingen, men inte nödvändigtvis i förhållande till andra arvingar. <strong>Rättskraft och testamentstolkning - </strong>HD betonade att en dom om klander av testamente endast har rättskraft mellan parterna i målet. Testamentstolkning ska ske enligt testators vilja. Om testators vilja inte kan utrönas, sker fördelningen enligt lagstadgad arvsordning. En klandertalan kan resultera i att vissa delar av testamentet ogiltigförklaras, medan andra delar förblir giltiga. <strong>Odelbart rättsförhållande - </strong>HD bedömde att ett odelbart rättsförhållande inte förelåg mellan den efterlevande brodern (som fick fri förfoganderätt) och testamentariska efterarvingar. HD framhöll att även om en ogiltigförklaring av förordnandet om fri förfoganderätt kan leda till komplexa juridiska situationer, innebär det inte nödvändigtvis att ett odelbart rättsförhållande existerar.</p><p><strong>Skiljaktig mening - </strong>Justitieråden Anders Perklev och Margareta Brattström var skiljaktiga och ansåg att hovrättens beslut skulle fastställas. De menade att ett realiserande av efterarvet förutsätter att förordnandet om fri förfoganderätt är giltigt, och att det därför föreligger ett odelbart rättsförhållande mellan testamentstagaren och efterarvingarna.</p>